De senaste årens utveckling i Skåne har visat på förändrad nazistisk aktivitet, där Näste 3 av Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) har stått för huvuddelen av öppet fascistisk verksamhet i området. AFA Skåne sammanfattar här de senaste årens utveckling och beskriver situationen för NMR idag.
2019 har av Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) beskrivits som ett år där fokus skulle ligga på att stärka organisationen internt, med färre utåtriktade aktiviteter samt med organisatoriskt uppbyggande. I de egna utvärderingarna, både i podcasten Ledarperspektiv och i webbteven Studio Skåne, målas det upp en bild av att dessa målsättningar har lyckats. Trots detta har vi under året 2019 kunnat se såväl medlemstapp som stora splittringar, då nationellt ledande aktivister bland annat gick över till den nystartade organisationen Nordisk Styrka. Toppskiktet inom organisationen har upplevt svåra perioder, inte minst NMR:s ledare Simon Lindberg, som under det gångna året genomgått såväl arbetslöshet som skilsmässa, och nu även har flyttat från Skåne till Dalarna för att därifrån leda organisationen.
Kamprapporter och aktivitet
NMR tillhandahåller ett enkelt, kvantitativt sätt att mäta organisationens och medlemmarnas aktivitetsgrad på: utförda aktiviteter av alla slag rapporteras i enlighet med organisationens bestämmelser till den egna hemsidan, Nordfront, som är NMR:s främsta plattform på nätet. För NMR är det inte bara politiska aktiviteter i sig som räknas – för att nå ut med sitt budskap och sätta aktiviteterna i ett sammanhang är kamprapporter på såväl hemsidan som på sociala medier-plattformar av största vikt. Detta slås fast inte minst i organisationens egen skrift, Handbok för aktivister i Nordiska Motståndsrörelsen (2016):
“Då internet idag är väldigt viktigt är kamprapporter i många avseenden en lika viktig del av aktiviteten som själva aktiviteten i sig. En aktivitet kan inte anses vara färdig och avslutad förrän efter att kamprapporten skickats in.”
NMR:s kamprapporter är ett propagandaverktyg, och det är viktigt att ha detta i åtanke när organisationen ska studeras och deras beteende kartläggs. Organisationens egenrapporterade rapporter ska således behandlas med distans och kritik, men kan i viss utsträckning säga oss något om det som sker i organisationen och hur ledarskikt samt aktivister resonerar.
NMR är en strikt hierarkisk struktur, organiserad enligt strukturer av lokalorganisationer och celler, ledare och mellanled: överst i hierarkin befinner sig ledaren för Nordiska Motståndsrörelsen, understödd av riksrådet och Nordenrådet. På regional nivå finns den struktur som kallas för nästen, vars specifika nästesledare svarar inför ledaren i organisationen, och dessa nästen i sin tur är indelade i kampgrupper, vars ledare svarar inför nästeschefen. Skåne är enligt denna struktur geografiskt hopslaget med Blekinge, och samtliga medlemmar inom dessa områden faller således inom Näste 3.
Näste 3 av NMR har under de senaste åren blivit en av de mest aktiva av landets nästen, en status som i mångt och mycket bärs upp av enstaka aktivisters engagemang och basverksamhet. När kamprapporter och aktiviteter räknas ihop görs det således utifrån kvantitet, snarare än kvalitet: ett stort antal rapporterade aktiviteter på hemsidan Nordfront ger ett intryck av omfattande politisk verksamhet, varesig dessa aktiviteter rör flygbladsutdelning i brevlådor, klistermärksuppsättning eller banderolluppsättning. Även utbildningar och föredrag ingår här, och är några av de aktiviteter som enligt NMR själva tar mest tid att sysselsätta sig med.
I en sammanräkning utifrån NMR:s egna rapporter kan vi fastslå att Näste 3 av NMR under 2019 genomfört 450 aktiviteter, av en total av nationella aktiviteter på 2100 kamprapporter. Detta kan jämföras med tidigare år: 2018, 3050 rapporter, eller 2017, 2700 rapporter:
Antal rapporter per år:
2019: 2100 st
2018: 3050 st
2017: 2700 st
2016: 2400 st
2015: 1500 st
Av dessa aktiviteter inom Näste 3 har strax över 30 stycken varit offentliga aktiviteter arrangerade av nästet. Utifrån siffrorna får vi lätt uppfattningen av en organisation som under slutet av decenniet har växt organisatoriskt, genom fler rapporterade aktiviteter. Detta måste inte vara en sanningsenlig bild, även om det säger något om hur medlemmarna ser på sin egen aktivitet, vad som motiverar dem och hur organisationen vill framställa sig offentlig.
Vid granskning av rapporterna visar det sig att många av de skånska kamprapporterna på Nordfront är utförda och publicerade av aktivisten Tobias Malvå, då han åker runt i olika områden och delar flygblad från sin bil. På liknande sätt förhåller det sig med klistermärksuppsättning: det har ofta visat sig att de klistermärkesuppsättningar som rapporterats på Nordfront enbart har handlat om de klistermärken som fångats på bild och bifogats i rapporten. Många gånger handlar det alltså om en ensam aktivist som åker ut till ett område, där denne sätter upp ett eller enstaka klistermärken som fotograferas och rapporteras in. Denna typ av rapporter har varit särskilt vanliga i städer som Malmö, där aktiv antifascistisk verksamhet annars avskräcker nazister från att agera öppet.
I podcasten Ledarperspektiv har det bland annat talats om nyttan i dessa klistermärksuppsättningar och flygbladsutdelningar, vilka anses fylla pådrivande funktion för organisationen. Det handlar, enligt detta, inte om att klistermärken och flygblad är det mest effektiva sättet att sprida propaganda på, utan att det stärker gruppen internt, genom gemensamma aktiviteter, samt visar på närvaro i ett visst område.
Interna sporrar och medlemstapp
När det gäller det skånsk-blekingska nästets aktivitet kan man alltså ifrågasätta hur pass bra kamprapporterna speglar faktiskt politisk verksamhet, eller för den delen geografisk närvaro. En enstaka medlem kan åka runt i stora områden och dela flygblad, samt rapportera om detta, utan att det för den sakens skull finns politisk verksamhet i dessa områden. Aktivitetsrapporteringen bör snarare i första hand ses som ett sätt att visa upp aktivitet internt och sporra medlemmarna till att bidra med egna kamprapporter. För enstaka aktivister kan rapporterna fylla helt andra funktioner, som ett sätt att visa att aktivisten är lojal och tar ansvar – som i fallet med Tobias Malvå, som i podcasten Mer än ord har kunnat ta mer plats inom organisationen och redovisa sin personliga aktivitet.
Kamprapporterna kan alltså förstås kritiskt, som i exemplet med en publicerad kamprapport om utförd s.k “basaktivism” i Trelleborg, där inga aktivister boende i Trelleborg dock deltagit – ett genomgående tillvägagångssätt där ett fåtal aktivister står för större delen av rapporterna och åter runt i nästan hela Skåne för att visa på närvaro under en kortare tid. Närvaron är dock sällan permanent och handlar ofta enbart en enstaka fall av propagandaspridning. Lund är en stad som under året har upplevt de mest intensiva försöken att, med hjälp av tillresta aktivister, markera närvaro i ett område som saknar egna aktiva medlemmar. En vanlig företeelse bland sympatisörer och aktivister är att proklamera ett område som “en nationalsocialistisk zon”, vilket även Lund vid flera tillfällen har förklarats vara. Efter två konfrontationer med antifascister under sommaren 2019 förklarades staden vara just en sådan zon. NMR lovade efter en andra konfrontation i centrala Lund att de skulle återkomma till staden, något som inte har skett. En av anledningarna till detta tycks vara att stora delar av de nazister som deltog vid organisationens sista offentliga aktion i Lund var tillresta från bland annat Danmark och Göteborg.
Näste 3 upplevde under valrörelsen 2018 en tillväxt av medlemmar, men har inte kunnat upprätthålla en liknande tillväxt under 2019. Även om nya aktiva medlemmar ibland tillkommer så sker detta, särskilt under de senaste två åren, parallellt med att tidigare medlemmar avvecklar sin verksamhet eller hoppar av. Detta syns inte minst i samband med offentliga aktiviteter – aktiviteter som beslutas av nästeschef eller kampgruppschef, och därmed ska vara obligatoriska för aktiva medlemmar att delta i. Också i interna aktiviteter finns en sådan tendens: under nästets sista obligatoriska aktivitet i december 2019 deltog enbart fem medlemmar, att jämföra med tidigare fall då liknande aktiviteter kunnat samla uppemot femton personer.
Det pågående medlemstappet inom Näste 3 av NMR har flera olika förklaringar. Det är tydligt att gruppen befinner sig i en djup svacka, med motgångar såväl utifrån som internt. Rättslig repression, med många avslutade och pågående rättsfall såväl politiskt som privat, har bidragit med stress för organisationens medlemmar, vilka generellt löper stor risk att lagföras. Såväl passiva som aktiva medlemmar löper stor risk att offentliggöras, bli trakasserade i vardagen och på sina jobb. Det har under de senaste åren inte varit ovanligt att nazister från NMR omplacerats eller sagts upp från sina arbeten, som resultat av att arbetsplatser och kollegor kontaktats av antifascister. Organisationen tycks också i stor grad sakna interna system för solidariskt arbete när medlemmarna råkar illa ut, vare sig det är på jobbet eller i hemmet, och medlemmarna förväntas själva kunna axla stora bördor genom att på egen hand hantera den press som deras engagemang medför. Slutligen, så har även interna slitningar och utbrytningar kommit att bidra till denna stagnation i medlemsutvecklingen, då mycket energi har lagts på att hantera splittringar inom de egna leden.
Organisatorisk splittring
I augusti 2019 kunde tidskriften Expo gå ut med nyheten om en pågående konflikt inom NMR, av tidskriften beskriven som ett “misslyckat kuppförsök”, vilken kom att leda till en splittring inom organsationen och att en ny organisation snart offentliggjordes, under namnet Nordisk Styrka (NS). Den nya organisationen tog med sig ett flertal av de mer hårdföra aktivisterna och delar av ledarskiktet från NMR, inklusive den tidigare ledaren Klas Lund, som nu istället skulle komma att leda den mindre gruppen av utbrytare. Utbrytningen förklaras av Expo som ett resultat av att interna krav på byte av ledare, att avsätta Simon Lindberg till förmån för Klas Lund, men har sin grund i synen på politik och aktivism.
Bakgrunden till den interna kritiken var meningsskiljaktigheter gällande hur NMR arbetar och vilka strategier man valt att anamma. Under Simon Lindbergs styre har organisationen förvisso startat upp mindre lokalavdelningar i andra nordiska länder, och har sedan Lindbergs tillträde sett en tillväxt även bland aktivister i organisationen. Tillväxten av medlemmar kan delvis förklaras av en förändrad rekryteringsstrategi, där kraven på aktivister har sänkts och möjligheter att delta som passiv medlem, eller stödmedlem, i organisationen har utvecklats. NMR är en organisation som uttrycker höga förväntningar på sina aktivister, inte minst i sin handbok för organisationens aktivister, där det klargörs att en nationalsocialist bör leva ett drogfritt liv, med “en sund själ i en sund kropp”. Alla aktivister ska, enligt samma regler, även kunna leva upp till vissa fysiska krav. I verkligheten har många delar av organisationens krav på medlemmarna kommit att få allt mindre betydelse, och den nazistiska organisationen har under Lindbergs styre i allt större mån kommit att rekrytera nya medlemmar bland missbrukare och socialt utsatta människor – vilka ofta fört med sig sina personliga problem in i verksamheten.
Den förändrade strategin och försöken att nå ut till större skaror av potentiella aktivister, eller väljare, har inte gett det resultat som organisationen velat se. Det misslyckade valet 2018 har antagligen spelat en viktig roll här, då NMR lade ned mycket tid och pengar på att producera propagandamaterial och organisera evenemang. Valet medförde förvisso en viss, men inte bestående, tillströmning av nya medlemmar, vilka enkelt kunde dras in i organisationens aktiviteter och flygbladsutdelningar. Detta till trots ledde valkampanjen inte till framgångar i någon av de kommuner där organisationens parlamentariska gren ställde upp.
Sedan uppstarten av NS har denna bild till stor del bekräftats, genom studier av de aktivister som brutit sig ur, samt genom de uttalanden som dessa själva har gjort, bland annat i den nya organisationens podcasts. Här kritiserar de utbrytande aktivisterna och ledarna ofta den låga kvalitet som aktivister och medlemmar i NMR håller. Kraven är, menar man, förvisso inte särskilt höga, men NS-aktivisterna beskriver ofta en avsaknad av vad som beskrivs som vanligt sunt folk. Den skånska och blekingska regionalorganisationen av NMR, Näste 3, som leds av Freddy Nerman, är en central del av denna utveckling, då Näste 3 av NMR under senare år har rekryterat såväl kriminella, som alkohol- och drogmissbrukare. En målgrupp som är tacksam för NMR då nazisterna kan erbjuda dessa människor ett alternativ till fortsatt missbruk. Många av dessa rekryter till organisationen är dock kortvariga. Tillströmning av nya rekryter i organisationen har under de senaste åren också kommit att innebära förlust av tidigare medlemmar. Näste 3 av NMR är ett av få nästen i organisationen som står till synes opåverkade av splittringen, då ingen av deras aktiva medlemmar har valt att gå över till utbrytargruppen.
Omstrukturering av organisationen
En viktig del av NMR:s strategi vilar på den självrapporterande kommunikationsform som organisationens hemsida och sociala medier-konton står för. Genom rapporterna visar organisationen inte bara att det händer saker, utan också att de har aktiva och nya medlemmar. Handboken för aktivister i NMR gör det tydligt att såväl bild som text är viktigt för att fylla detta syfte, och att bildsättning bör “vara genomtänkt och får mer än gärna visa personen som utför aktiviteten, då detta visar att vi inte är rädda för att vara offentliga med våra åsikter”. Både medlems- och kommunikationsstrategi har dock förändrats under de senaste åren, vilket har gett avtryck särskilt i de skånska kampgrupperna.
Bakgrunden till detta är den tidigare nämnda omstrukturering av organisationen, som anammar en tydlig uppdelning mellan passiva medlemmar å ena sidan och aktivister å andra sidan. Näste 3 av NMR menar att detta har varit till det bättre för organisationen, då de olika medlemsformerna – stödmedlem, passiv medlem och aktivist – har skapat en viss flexibilitet för hur medlemskap kan hanteras. En sällan omnämnd möjlighet är de utökade möjligheterna att vara anonym med sitt deltagande i organisationen, samt att inte behöva delta på utåtriktade aktiviteter. Det kan beskrivas som ett sätt att öppna upp och bredda för nya typer av medlemmar, vilkas deltagande inte behöver vara jämlika med varandra. I praktiken har denna förändring tvingats fram av yttre påtryckningar: anonymitet är nödvändigt för att organisationen ska kunna behålla sina medlemmar. Tidigare har kampgrupperna och nästesledarna varit måna om att rapportera alla studiecirklar, möten och träffar inom Näste 3 som kamprapporter på sina webbplattformar, något som ledde till att flertalet nya rekryter kunde identifieras och kartläggas. För att undvika påföljder som resultat av nazistiskt engagemang har Näste 3 under de senaste två åren kommit att anamma en mer anonym form av rapportering, och har helt slutat visa bilder från interna studiecirklar och liknande arrangemang.
Hotbild och framtid
Nordiska Motståndsrörelsen är fortsatt det mest aktiva och organiserade nazistiska hotet idag. Tendenser av medlemstapp talar för att organisationen försvagas, men detta innebär inte att våldskapacitet i form av attentat och våldsdåd minskar – tvärtom, så finns det anledning att utgå ifrån att våldsdåd med rötter i denna miljö riskerar att fortsätta även i framtiden. NMR har tidigare, i såväl Skåne som Göteborg, producerat radikaliserade aktivister som varit benägna att begå såväl mordbränder som bombdåd. Enskilda aktivister kan, oavsett hur organisationen utvecklas, komma att genom egna eller sanktionerade initiativ utföra våldshandlingar såväl på gatan som underjordiskt.
De senaste årens påtryckningar mot organisationen och dess medlemmar, med såväl repression, trakasserier, social isolering eller ekonomisk stress, har resulterat i dysfunktionella interna förhållanden. Nya medlemmar riskerar ständigt att bli utpekade, en risk som organisationen känner till och aktivt söker att tysta ned, och de erbjuder heller inte något större stöd för de medlemmar som faktiskt utsätts för trakasserier som resultat av sitt nazistiska engagemang. Vi kan här se att antifascistisk aktivitet, i samverkan med andra aspekter, bidrar till en negativ utveckling för organisationen, då de ofta tvingas förhålla sig till och anpassa sig efter antifascistiska hotbilder. Det blir i längden ohållbart för enskilda aktivister att hålla uppe en fungerande aktivitetsnivå när de utsätts av press från flera håll samtidigt.
Antifascistiskt arbete, i form av motarbetande av specifika organisationer likt NMR, handlar ytterst om att sabotera möjligheterna att upprätthålla interna strukturer i deras organisationer, för att aktivt undertrycka nazisternas våldspotential. Enskilda aktivister är ur detta perspektiv ointressanta – det som är relevant för oss som antifascister är att skada organisationen, och därmed möjligheten att organisera nya fascister för en fascistisk sak.
Är du intresserad av vår verksamhet, har du blivit utpekad i någon av våra artiklar eller på annat sätt berörs av det vi publicerat på vår hemsida? Tveka inte att höra av dig till oss!
Nazister som vill hoppa av önskar komma i kontakt med oss uppmanas att först läsa igenom vår informationsflik för detta ändamål: Information till avhoppare.
Mailadresser:
AFA Helsingborg: [email protected]
AFA Lund: [email protected]
AFA Malmö: afa-malmö@riseup.net