AFA Stockholm: En rörelse i förfall – NMR kan inte ens ta hand om sin egen ledare

När en organisations styrka ska bedömas finns det en enkel tumregel: titta på hur den behandlar sina egna. I fallet med Nordiska motståndsrörelsen (NMR) framträder en bild som är svår att bortförklara – en rörelse i tydligt förfall, oförmögen att ens ta hand om deras egen ledare Fredrik Vejdeland (19781003-8237). Vem vill organisera sig i en organisation som låter sin ledare bli hemlös?

En ledare utan bostad

I en rättsprocess i förvaltningsrätten framgår det att Fredrik Vejdeland står utan bostad efter att ha vräkts på grund av obetalda hyror och skulder. Han beskriver själv sin situation som att han har “blivit rättslös” och pekar på praktiska problem kopplade till att vara terrorstämplad. Bland annat uppger han att han inte kan använda banktjänster och därför inte kan betala sina räkningar eller äga en bostad.

Fredrik Vejdeland (19781003-8237).

Men det mest anmärkningsvärda är inte den personliga situationen i sig utan organisationens frånvaro när det gäller att hantera den. Här är en ledare för en rörelse som säger sig stå för lojalitet, disciplin och gemenskap, men som i praktiken lämnas att själv vädja till socialtjänsten om hjälp.

Kraftsamlingar utan resultat

NMR har samtidigt gjort sig kända för att kräva ekonomiska uppoffringar från sina medlemmar. Att en sådan organisation ändå inte förmår samla resurser för att säkra sin egen ledares mest grundläggande behov förstärker bilden av en rörelse med omfattande problem.

Socialtjänsten i Kungälvs kommun konstaterar att mannen inte har “speciella svårigheter eller saknar förmåga att skaffa bostad på egen hand”, och förvaltningsrätten gör samma bedömning. Samtidigt framgår det att han har omfattande skulder och blivit uppsagd från sitt förstahandskontrakt. Trots detta och trots sin position verkar ingen intern struktur inom NMR kunnat stötta honom. Vejdeland och den mångåriga NMR-medlemmen Paulina Forslund (19800612-4823) har sedan de separerade för två år sedan bott grannar med varandra för att underlätta för deras åtta barn. Paulina är den längst aktiva kvinnliga nazisten i NMR:s historia.

Paulina Forslund (19800612-4823) talar på Nordiska motståndsrörelsens 1 maj-demonstration i Falun 2017.

Ett långvarigt misslyckande

Om organisationen inte ens kan bistå sin egen ledare i en krissituation, hur ska den då kunna ta hand om sina medlemmar? Och hur går funderingarna bland deras medlemmar som är lägst i hierarkin? Terrorklassningen skedde i juni 2024, och NMR har fortfarande inte lyckats hitta en fungerande strategi för att hantera konsekvenserna. Det handlar dessutom inte om perifera personer, utan om två av organisationens centrala företrädare: Fredrik Vejdeland och Pär Öberg. Det här är inte en akut kris – det är ett långvarigt misslyckande.

Isoleringens konsekvenser

Problemen stannar inte där. I förvaltningsrätten beskrivs också hur personer i Vejdelands närhet riskerar konsekvenser bara genom att hjälpa honom. Hans egen mamma hotades att få sina banktjänster indragna när hon försökte betala hyran åt honom. Situationen illustrerar hur isolerad han blivit och hur oförmögen organisationen är att hantera de följder som deras politiska kamp resulterar i. NMR har släppt ett antal poddavsnitt där även Pär Öberg (19710728-4379) berättar hur svårt hans liv blivit efter att han blev terrorklassad och hur beroende han är av organisationen för att lösa sina problem. Skillnaden är att han bor med sin fru Annelie Öberg. Pär och Annelie lever med skyddat ID men på Oxbrovägen 27 772 70 i Saxdalen, Ludvika.

En krympande organisation

Samtidigt tyder mycket på att NMR krymper organisatoriskt. Rörelsen har tappat centrala personer som hoppat av, däribland Robert Eklund (19740810-8954), som tidigare ingick i riksrådet och var en av de tre som terrorklassades initialt. Utöver detta pekar organisationens egna kamprapporter på en låg aktivitetsnivå. Flera nästen redovisar begränsad verksamhet över längre tidsperioder, och i vissa län har de som mest en till två aktiva medlemmar. NMR:s nästen utgör deras indelning av regionala områden.

Näste 6 (Västerbotten och Norrbotten) har publicerat en kamprapport på ett halvår. De tre aktiva medlemmarna är Nordfronts nyhetschef Simon Holmqvist (19850410-8617) från Skellefteå och Andreas Holmvall Johansson (19850822-8932) från Boden som sköter NMRs rörlig media och mediaproduktion. Båda är delaktiga i NMR:s poddar. Nästeledaren Daniel Byström (19780906-8955) i Luleå lyser med sin frånvaro.

Näste 4 (Hälsingland, Jämtland och Västernorrland) har publicerat fyra kamprapporter på fyra månader. De aktiva medlemmarna är Nordfronts chefredaktör Martin Saxlind (19920122-1851) från Söderhamn och Anders Gudmarsson (19960109-5376) från Östersund. De båda medverkar i NMR:s poddar.

Näste 8 (Örebro, Östergötland, Södermanland och Västmanland) består av tre aktiva medlemmar. Johan Staaf (19890108-6903) från Västerås som driver NMR:s webbshop ”White United” tillsammans med Jonas Lagnehamn (19790208-0378) från Kolsva och Per Porling (19810219-1692) från Eskilstuna.

Näste 3 får ut kamprapporter i Karlskrona där den aktiva medlemmen Marcus Hansson (19881022-4017) bor.

Näste 2 (Västra Götaland och Halland), där Fredrik Vejdeland själv är verksam, har publicerat tre kamprapporter på fyra månader. Tobias Lindberg (19740304-0657) är en profil i området som, likt många andra medlemmar, lagt aktivismen på hyllan och numera bara deltar i poddar.

NMR:s aktivitetsnivå kan analyseras utifrån deras faktiska verksamhet, och det är en liten kärna som återstår. De står inte inför en mindre praktisk utmaning, utan en fråga som slår direkt mot organisationens funktion och överlevnad.

En medieprojekt med ett fåtal aktivister

NMR har i allt högre grad knutit sina ledande medlemmar till den egna infrastrukturen, såsom hemsida och medieproduktion, i förhoppning om att detta ska generera nyrekrytering. I vår kartläggning av organisationens medlemmar framgår dock att denna strategi inte har gett önskad utdelning. I stället framträder en bild av en organisation som har två hemsidor och ett par poddar och ett fåtal medlemmar som bedriver aktivism. Frågan är hur många fler medlemmar de har råd att tappa innan de snarare kan beskrivas som en tankesmedja än en aktiv rörelse.

En rörelse i förfall

Att en rörelse med stark retorik om styrka och sammanhållning inte förmår skydda eller stödja sin egen ledare är talande. Det signalerar inte bara organisatoriska brister, utan också ett djupare strukturellt förfall. Det blottlägger ett glapp mellan ideologi och verklighet som är svårt att bortförklara, även för NMR.

I slutändan blir kontrasten tydlig mellan den bild NMR försöker projicera och den verklighet som nu framträder. En organisation som inte kan ta hand om sina egna – inte ens i toppen – framstår inte som stark, utan cementerar sig som irrelevant.

***

Känner du till personerna som nämns i artikeln? Ser du någon av dem i din vardag, på jobbet eller i ditt bostadsområde? All information är av intresse.

Har du annan information om fascistisk aktivitet eller är du intresserad av att organisera dig i AFA? Tveka inte att kontakta oss!

Känner du dig träffad av vår artikel, eller vill undvika vår framtida uppmärksamhet, så är det bara att höra av sig till oss på mail. Här finns en bra sammanfattning av hur vi förhåller oss till kontakt med avhoppare: information till avhoppare.

Följ oss på sociala medier för att inte missa framtida nyheter.

Mail: [email protected]
Twitter: @afasthlm
Instagram: @afastockholm
/AFA Stockholm