Lördagen 4:e juni var Folkresningen De Fria i Malmö för att agitera och måla graffiti vid Folkets Park. Detta togs inte emot väl av stadens antifascister, som snabbt var på plats för att såväl konfrontera dem som att måla över deras propaganda. Det var en dag som slutade med vad De Fria själva kallade ett ”bombattentat”, samt många konfunderade frågor: vilka är de – och vad vill de egentligen?
Bankerna skapar pengar ur intet! proklamerar De Fria på klistermärken och i tal. ”Den som kontrollerar penningmängden styr den ekonomi som kontrollerar politiken” skriver de i sitt valmanifest, samtidigt som de understryker att ”samhället bygger på människan som individ”. När de propagerar på Möllevången denna varma dag i början av juni så framstår de nästan som vilka som helst – en förbipasserande betraktare ser troligen bara ett gäng hippies och skäggbeprydda killar måla och lyssna på inspelade tal. Med vad som framstår som vänsterretorik talar de om bankernas kontroll över ekonomin och ekonomins kontroll över politiken.
Den som har hört hela visan förut kommer troligen passera oberörd, men den som undersöker gruppen närmre finner snabbt tvivelaktiga uttalanden, åsikter och kopplingar. Alla de som konfronterade De Fria utanför Folkets park fick nog höra en och annan bortförklaring – att de minsann är för ett samhälle för alla, och så vidare – men det dröjer inte länge innan någon av De Frias aktivister börjar häva ur sig anmärkningsvärda uttalanden.
– Bara för att man vågar tala sanning om andra världskriget…
Vilken ”sanning” är det då som åsyftas?
MISSLYCKAT PARTI AV ANTISEMITER
Folkresningen De Fria startade som ett parti 2013 (då som Partiet De Fria) och ställde upp i valet 2014, där de tillskansade sig knappt 800 röster i hela landet. Efter valet ”omorganiserade” de sig genom att upphöra verka som parti och istället bli en ”rörelse” – dock utan att göra sig av med varken det styrande skiktet i organisationen eller dess manifest. De påstår sig själva vara ”mellan 10- och 20 000 medlemmar”, men i själva verket är de en liten, internetbaserad organisation. Deras medlemmar reser runt i hela Skåne, samt i stora delar av landet, för att hålla torgmöten.
Varken på sin hemsidan eller via sina sociala medie-kanaler framgår särskilt mycket om hur de egentligen arbetar eller hur de vill genomföra sin politik – men det framgår, via hemsidan, åtminstone att de bland annat vill reformera banksystemet, förbjuda GMO, är emot tvångsvaccinationer och är varken ”vänster eller höger”. Detta betyder i praktiken bara att de har kopplingar till och aktivister från fascistiska grupper, exempelvis ledaren själv: Carl Norberg, tidigare skribent för den fascistiska tidningen Nya Tider (driven av tidigare medlemmar ur Nationaldemokraterna) och förintelseförnekare, som har fångats på film där han ger uttryck för antisemitiska åsiker:
– Nu vill jag bara ha sagt att jag är så jävla trött på medelmåttiga judar som har så jävla mycket för stort utrymme i det här samhället på grund av dem låtsas tillhöra någon form av jävla samhällighet för sig själva som exkluderar alla andra människor.
Norberg umgås också personligen i kretsar med nazister och har bland annat hyllat Stefan Jacobsson (f.d partiledare i det numera nedlagda Svenskarnas Parti) och medverkat i nazistiska podcasts som Dissenting Discussions och Radio Nordfront, som representant för Partiet De Fria.
Större delen av organisationens politik förs på detta sätt, och deras åsikter formeras tydligt kring Norberg själv, ett faktum som bekräftas av att partiets propaganda ofta hänvisar till hans personliga blogg. Otydligheten i politik och strävanden lämnar fältet öppet för medlemmar och ledare att själva föra fram den politik de ser som prioriterad, vilket inte sällan innebär såväl konspirationsteorier kring flourkonsumtion och Bilderberggruppen, eller illa förtäckt antisemitism – som vid närmre granskning lätt sipprar fram.
BLAND SANNINGSSÄGARE OCH HISTORIEREVISIONISTER
De Fria hävdar själva att de är varken vänster eller höger, vilket de motiverar med att de är ”mot ideologier” och för ”kritiskt tänkande”. Detta kritiska tänkande leder inte sällan till minst sagt kontroversiella slutsatser om exempelvis ”anglozionisternas” kontroll över USA, Israel eller Europa – och sällar organisationen till kretsen kring foliehattarna och ”sanningssägarna” på Vaken.se.
Ideologiskt sett går De Fria att kategorisera närliggande amerikanska former av konservatism, med vurmande för individen, och som av tradition präglas av konspirationsteoretiska resonemang kring nationens ledning och spelet ”bakom kulisserna”. Till denna konspirationsteoretiska omvärldsbild ingår att göra allting till en fråga om konspiraitonen – även frågor som är till synes frikopplade från bankväsendet kan kopplas dit genom att exempelvis påstås vara ”opinionsbildningsstrategiska destabiliseringsinsatser”. Att stora delar av politiken är mer eller mindre direkt hämtad från amerikansk förebilder märks i organisationens oredigerade fokus på bankerna, samt dessas påstådda förmåga att skapa pengar ur ”tomma intet” – ett påstående som tycks vara kopierat direkt från den amerikanska dokumentären Zeitgeist. I filmen antyds bland annat att judiska bankirfamiljer ska ha legat bakom terrorattentaten i USA 11 september 2001, och den amerikanska centralbankens skapande av pengar ur ”ingenting”.
Norberg själv tvekar inte att förtydliga vad De Fria egentligen menar när de talar om banker och bankirer, exempelvis då han refererar till Israel som ”bankirernas tullstation”. Detta finner resonans i antisemitiska konspirationsteorier där ”globalister” eller ”sionister” beskrivs som en ekonomisk elit. Det är därför inte heller förvånande att en av partiets grundare, Bosse Jonsson, hävdat att Tysklands ekonomi blomstrade när Hitler gjort sig av med ”bankirerna”, med den underförstådda innebörden att det var judar han gjort sig av med. I andra fall är antisemitismen inte lika väl dold, som i de fall då den ledande aktivisten och styrelseledamoten Marcus Ljunggren pratar om ”mediejudar” och i klartext skriver om hur USA styrs av ”en judisk elit” under en oligarki.
I De Fria kan förintelseförnekare och historierevisionister därmed också finna bördig jord att plantera sina föreställningar i. Både Norberg och Ljunggren pratar på sitt främsta slagfält – Facebook – antingen om att Förintelsen aldrig ägt rum eller att det rentav var judar själva som låg bakom folkmordet.* Här någonstans i granskningen av De Frias jargong och föreställningar kan vi också finna förklaringen till varför deras medlemmar kan häva ur sig “sanningen om andra världskriget” när de blir konfronterade, och vad som faktiskt åsyftas med denna “sanning”. Sådana uttalanden är inte tagna ur intet – de bör ses som symptomatiska för den tankevärld de befinner sig i.
Om denna miljö av konspirationer utgör en god jordmån för antisemitism, så erbjuden den inte särskilt bra grogrund för källkritiskt tänkande – kärleken till kritiskt tänkande, till trots. Aktivisten Mathias Andersson, som deltog vid De Frias häng i Malmö 4:e juni, menar att ”bankmaffian” legat bakom vad han påstår varit ett samarbete mellan ukrainsk säkerhetstjänst och den nazistiske terrorist som greps 6 juni för att ha planerat attentat i Frankrike. Han är också en av de i organisationen som hävdar att Swedbank i samarbete med Revolutionära Fronten låg bakom attacker mot De Frias umgänge i Malmö 4:e juni. Denna helt tokiga teori förklaras inom den egna gruppen med hjälp av teorin att det i Sverige finns en kontrollerad opposition – till vilken svenska utomparlamentariska socialister antas sälla sig – vars syfte är att fånga upp oppositionella element och sätta agendan så de inte kan skada makthavarna. **
REVOLUTIONÄRA BUDSKAP PÅ REAKTIONÄR GRUND
De Frias utan tvekan mest reproducerade idé är den om bankernas förmåga att skapa pengar ”ur intet”. De undviker, genom denna förställning, ständigt att behöva formulera någon verkligt antikapitalistisk kritik, då de stirrar sig blinda på guld och pengar och därmed ignorerar värde. Genom att göra så behöver de heller inte varken förstå eller kritisera produktionen av värde, eller lönearbetets inneboende utsugning. Att det finns en överklass som lever på andra människors produktion och reproduktion ligger bortom deras förstånd, eftersom de stirrar sig blinda på banker, knapphändiga ekonomiska teorier och påstådda hemliga sällskap av konspiratörer.
Påståenden om bankernas kontroll över världens regeringar och krigsmakter är lätt att köpa – för såväl konservativa, socialister och liberaler – då det är påståenden av tillräckligt populistisk karaktär för att kunna samla alla utom just ”bankirerna” under dess flagg. Fascister har i alla tider vetat om detta och utnyttjat det – såväl Mussolinis som Hitlers rörelser valde att fokusera på ”storfinansens”, eller ”judens”, makt för att kunna locka till sig sympatisörer från både trasproletariat och småborgerlighet. Budskapets lockelse är att dess antikapitalistiska förklädnad: banker, storföretag och allt som oftast judar kritiseras för att konspirera mot folket – men privategendomen och lönearbetet lämnas orört av sina fascistiska betraktare. På så vis kan exempelvis medelklassens småföretagare eller butiksägare också finna sina intressen tillvaratagna hos fascisterna, då de hotas av borgarklassens ekonomiska expansion och det därmed är en ekonomisk verklighet för dem. De Fria gör detta på ett snarlikt sätt, exempelvis då de försöker formulera en bankkritisk innebörd hos de strejker och demonstrationer som i skrivande stund pågår i Frankrike – trots att strejkerna handlar om arbetsrättsliga frågor.
ENSAMMA MED NAZISTER
När vi synar De Frias argumentation och, såväl underförstådda som uttalade, antisemitism blir det plötsligt mycket tydligt för oss varför nazister som Nordiska Motståndsrörelsen och Nordisk Ungdom tycker så bra om dem – och varför kontakterna med dessa grupper upprätthålls trots att det är till organisationens nackdel. De har ingen annanstans att vända sig för att finna allierade: nazisterna förblir deras enda vänner, trots ständiga försök att vinna ny mark genom vänsterretorik och kampanjande i några av Malmös rödaste kvarter. De Fria är en liten och i högsta grad marginaliserad grupp, tätt sluten bakom sin ledare Carl Norberg, vars främsta syfte är att sprida konspirationsteorier om “sanningen” bakom “kulisserna”. De är inte, och kommer aldrig att bli, en samarbetspartner för den som verkligen vill organisera sig revolutionärt.
Antifascistisk aktion Malmö ser Folkresningen De Fria som reaktionära fiender till arbetarklassen och hot mot varje revolutionärt strävande, genom reproduktionen av de rasistiska och felaktiga teorier som sprids i deras namn och genom deras nätverk. Vi vet att fienden inte är en bunt med bankirer eller judar, utan hela den överklass som – oberoende av etnicitet, nationalitet eller annan tänkt tillhörighet – lever på vårt arbete. Vi kommer inte finna vår frihet i en reform av banker, utan i en revolution av hela det samhälle som tvingar oss leva i utsugningsrelationer. I denna revolutionära strävan finns det ingen plats för varken antisemiter eller fascister av något slag. Vi vill förtydliga att det inte finns någon plats för antisemiter på Malmös gator – vi kommer alltid att motarbeta deras etablering och propagandaspridning.
Och ja, hur var det nu igen med bombattentatet de utsattes för utanför Folkets park?
Den påstådda rörbomben de attackerades med var visst bara en smällare.
* För den som vill läsa mer om förintelseförnekare och deras intellektuella snedsteg så finns det en tidigare publicerad artikel här, av Antifascistisk aktion Gävle, som förklarar varför de har fel.
** Vi skulle här och nu vilja ta tillfället i akt och dementera detta. Det stämmer alltså inte att vänsterautonoma aktivister har något att göra med varken Swedbank eller andra banker, men vi har inget emot ifall De Fria faktiskt är dumma nog att tro detta.